Ställs det för låga krav på studenterna?

Ja, visst ställs det för lite krav under en del utbildningar, men det ser olika ut. Heltidsstudier ska vara heltid, då är låga krav ett problem och det hänger också ihop med de försvinnande få lärarledda timmarna som finns på vissa utbildningar, framförallt inom humaniora och samhällsvetenskap. Krav och undervisning måste gå hand i hand, gör de inte det slösas studenternas studietid bort.

Jag tror inte att det ställs för låga krav på studenterna generellt, däremot varierar kraven på studenterna väldigt mycket utbildningar emellan. Enligt HSVs undersökning finns det även utbildningar där det ställs för höga krav på studenterna. Och på andra håll är kraven för låga.

Kraven på studenterna varierar i takt med den lärarledda tid som högskolan har råd att erbjuda. Utbildningar som inte har mer än fyra till fem timmars lärarledd tid per vecka lägger även kraven därefter. Utbildningar med mer lärarledd tid kan ställa och ställer högre krav på sina studenter. Det är mycket oroväckande att resursbristen i högre utbildning leder till att lägre krav ställs på studenterna, och ett problem som regering och politiker borde uppmärksamma i högre grad. Det räcker inte att mäta kvalitet, politikerna måste också se till att högskolan har resurser att hålla en god kvalitet på alla utbildningar.

Heltidsstudier ska normalt kräva en studieinsats på 40 timmar per vecka. Den genomsnittliga studenten lägger ner betydligt mindre tid, dels för att det många gånger räcker för att bli godkänd, dels på grund av extraarbete.
Jusek anser att det går att höja kvaliteten genom att införa ytterligare moment i utbildningen och att ställa högre krav för godkänt betyg. Jusek anser att andelen lärarledd undervisning måste öka på alla utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området. Antalet undervisningstimmar bör i genomsnitt inte understiga tio per vecka. Lärarna måste också ges tidsmässigt utrymme till kontinuerlig individuell kontakt med studenterna.
Idag är studiemedelsnivån så låg att många studenter känner sig tvingade att arbeta för att försörja sig. Det går ut över studierna och tvingar indirekt fram lägre krav på kunskaper och resultat, samtidigt som det riskerar att förlänga studietiden. Studiemedlen måste vara på en sådan nivå att extrajobb eller understöd från till exempel föräldrar inte är en förutsättning.

En studentundersökning gjord vid Stockholms universitet 2007 visar att 72 % av studenterna anser att den totala arbetsbördan när det gäller studierna är lagom, 18 % att den är för tung, medan endast 7 % tycker att det är för lätt, 4 % svarar att de inte vet. Uppfattningen om den totala arbetsbördan var ungefär densamma 2003. Vi har alltså inte anledning att tro att det ställs för låga krav på studenter vid Stockholms universitet generellt sett eller att kraven har sjunkit under perioden 2003-2007.

Hur många timmar lägger Stockholms universitets studenter i genomsnitt ner på studierna? Undersökningen från 2007 visar att 28 % lägger ner 21-30 timmar per vecka, 25 % 31-40 timmar. Siffrorna var ungefär desamma 2003. Det vore naturligtvis önskvärt att alla la ner hela sin tid på studier. Att det inte är så har nog mer att göra med studenternas ekonomiska situation än med sjunkande krav.

Visst får jag höra att det på vissa lärosäten är det alldeles för slappt. Men frågan går inte bara att besvara med ett enkelt ja utan man måste borra sig ner i systemet. Hur ser det då ut för ekonomstudenterna? Det finns cirka 33 000 studenter som vill bli civilekonomer/ekonomer. Flera av dessa studenter har lärarledd undervisning i cirka 5-6 timmar per vecka. Gränsen till enkom självstudier är ju snubblande nära. Det andra felet är att utbildningssystemet är prestationsbaserat vilket kan leda till att kvalitetskraven sänks för att få mer resurser. Det finns studenter som vill prestera mer men systemet tillåter inte detta. Samtidigt som det finns studenter som glider igenom systemet med minimal ansträngning. Med mer resurser till utbildningen så kommer kraven att öka. Alla har ju intresse av att den utbildning som ges håller hög internationell klass. Grundutbildningen får ses som ett första steg på det livslånga lärandet.